Kompetensområden i examen

Grunden för hela brottspåföljdsområdet utgörs av iakttagande av lagstiftning och etiska principer. I säkerhets- och övervakningsarbetet samt i rehabiliteringen och handledningen iakttas medborgarnas centrala friheter och rättigheter, om vilka föreskrivs i internationella fördrag om de mänskliga rättigheterna som är bindande för Finland och i Finlands grundlag.

Lagenlighet och etiskhet

Syftet med lagstiftningen och fördragen är att trygga de mänskliga rättigheterna och individens rättigheter. Brottspåföljdstjänstemännens verksamhet regleras av flera lagar, förordningar och rekommendationer i vilka deras behörighet, rättigheter och skyldigheter fastställs. I arbetet ska man iaktta statsförvaltningens gemensamma värdegrund och brottspåföljdsområdets värderingar, principerna för god förvaltning och tjänstemannalagstiftningens skyldigheter samt förbinda sig till principprogrammet för brottspåföljdsområdet. Arbetet som vakt utgår från kännedom om de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt iakttagandet av dem.

Kännedom om laglighetsprincipen och de etiska normer som ligger bakom lagstiftningen utgör en central del av vaktens yrkeskompetens. Detta stöder också en balanserad utveckling av yrkesidentiteten. En stark yrkesetisk grund möjliggör kritiskt och självständigt tänkande samt ger mod att bemöta mångfald.

Säkerhet och övervakning

Syftet med fängelselagen är att förhindra brott under strafftiden och öka fångens beredskap för en obrottslig livsstil efter frigivningen. Utgångspunkten är en operativ miljö där säkerhetsriskerna för fångarna och personalen minimeras. En målinriktad och planmässig verkställighet av fängelsestraff förutsätter stabila, rusmedelsfria och trygga ramar på straffanstalten dygnet runt. På ett mer omfattande plan handlar det också om att beakta fångarnas fysiska, psykiska och sociala behov i det dagliga arbetet. Fångvården omfattar också skapande av en positiv stämning och utveckling av den inom sitt ansvarsområde.


Säkerställandet av säkerheten genom övervakning förutsätter professionell och erfarenhetsbaserad förmåga att förutse och analysera personsäkerhetsrisker. Behörighetsgränserna för offentligrättsliga maktmedel blir aktuella när sådana medel används. Detta anknyter inte enbart till hanteringen av maktmedel utan också till en mer omfattande know-how om hantering av kris-, konflikt- och undantagssituationer. Dessutom ska vakten känna till de övriga tjänsteinnehavarnas behörighet och förstå författningsgrunderna för behörigheten.

Strafformer som avtjänas i frihet, med vilka man i detta sammanhang avser övervakad frihet på prov, övervakningsstraff och elektronisk övervakning samt frigivningsenhetsverksamhet, bildar en ny dimension i arbetet som vakt. I dessa uppgifter framhävs kännedomen om fångar, samarbete med andra myndigheter, teamarbete och övervakning i frihet.

Grunden för skötseln av övervaknings- och säkerhetsuppgifterna är kännedomen om fångar och inhämtning av information för olika arbetssituationer. Skötseln av arbetsuppgifterna förutsätter också grundläggande kompetens i växelverkan, olika övervakningsenheter och brottsbekämpning. Även verkställighet av häktning anknyter till ovan nämnda element.

Rehabilitering och handledning

Rehabiliterings- och handledningsuppgifterna omfattar handledning av fångar i arbete, studier, fritidsintressen, vardagliga situationer och övrig fängelseverksamhet. Uppgifterna handlar också om att hjälpa och instruera fångar i praktiska ärenden både inom och utanför fängelset, handleda fångar i civila och sociala situationer samt att stödja dem i permissionsärenden och förberedelser inför frigivningen. Vakten ska kunna delta i samarbete med andra samhälleliga aktörer som har betydelse med tanke på placeringen av fången efter frigivningen.

En separat särskild helhet inom rehabilitering och handledning utgörs av verkställandet av planen för strafftiden, påverkande närarbete och sektoröverskridande teamarbete. Utöver i daglig handledning av fångar deltar vakterna i påverkande programverksamhet, fångarnas arbetsverksamhet samt övervakningen av rusmedelsmissbruk och för sin del i missbrukarrehabilitering. För att kunna delta i ovan nämnda verksamhet ska vakterna känna till grunderna för planen för strafftiden och metoderna för påverkande närarbete (t.ex. motiverande samtal). Dessutom ska vakten ha tillräcklig grundläggande kunskap om brottslighetens orsaker, konsekvenser och påföljder av kontrollen samt om psykiska problem och missbruk. Utöver de grundläggande utgångspunkterna för författningarna och verkställigheten förutsätter deltagande i verkställandet av nya strafformer förmåga att förstå dömdas sociala förhållanden och omständigheter som påverkar dem.

 
Publicerad 28.12.2017