Brottspåföljdssektorns utbildningscentral(RSKK) grundades under justitieministeriet i 1976 för att erbjuda yrkesutbildning till de anställda inom fångvården. Nuförtiden finns läroanstalten i Dickursby, Vanda, och har till uppgift att ge grundläggande yrkesutbildning i fångvård (grundexamen i fångvård) samt utbildning som upprätthåller och kompletterar yrkeskunskaperna till hela brottspåföljdssektorn. RSKK arrangerar också yrkeshögsskoleexamen i brottspåföljdsektorn i samarbete med Laurea-yrkeshögskolan. 

Organisation

Johtokunta = Styrelse

Johtaja = Direktör

Johtoryhmä = Ledningsgrupp

Talous, henkilöstö- ja yleishallinto = Ekonomi, personaladministration, generell förvaltning

Tutkintokoulutus ja rekry = Examensutbildning och rekrytering

Täydennyskoulutus = Fortbildning

Kirjasto, tietopalvelu, julkaisutoiminta = Bibliotek, informationservice, publicering

Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK)

Brottspåföljdssektorns utbildningscentral genomför i samarbete med andra läro- och forskningsanstalter den högsta yrkesinriktade utbildningen i brottspåföljdssektorn och deltar aktivt i sektorns fackliga utveckling samt i utbildningen, utvecklingen och evalueringen av förebyggande program för återfall i brott.

Brottspåföljdssektorns utbildningscentral fungerar som en nordisk informationscentral samt deltar planmässigt och aktivt i det internationella samarbetet angående utbildningen i brottspåföljdssektorn.

Brottspåföljdssektorns utbildningscentral ger examensutbildning i brottspåföljdssektorn samt yrkesinriktad fortbildning, kompletterande utbildning och vidareutbildning.

Yrke: fångvakt

Fångvakter arbetar vanligen i skift, så om du vill vara fångvakt, måste du vara beredd för att jobba några kvällar, på natten och under helgerna.

Fångvakternas arbetsuppgifter kan fördelas på följande sätt:

• Säkerhet
• Rådgivning och handledning
• Omsorg

Fångvakternas yrkesuppgifteri Fångvårdsväsendet är mångsidigare än förr och fångvakterna har en allt viktigare roll i fångarnas dagliga liv i fängelset.

Fångvakterna gör en allt mer betydande insats och har större ansvar om avgörandena angående fångar. Dessutom deltar fångvakterna i flerfackliga team.

Fångarna behöver rehabiliterande åtgärder under strafftiden, för de flesta har ett svårt rusmedelsproblem i tillägg till sina andra svårigheter. Nuförtiden tillhör det fångvakternas grundläggande arbetsuppgifter i Fångvårdsväsendet att aktiv delta i verksamhet som främjar fångarnas möjligheteratt klara sig i samhället efter frigivningen. Sådana program motiverar fångarna till ett liv utan kriminalitet och har som syfte att t.ex. förebygga missbruk, lära problemlösning och främja fångarnas kunskaper att behärska sina negativa emotioner.

En fångvakts arbete styrs av fångvårdens lagstiftning, föreskrifter och anvisningar. Som ämbetsman iakttar han eller hon de allmänna principer angående förvaltningslagen och de särskilda bestämmelserna som tillämpas ämbetsmän. En detaljerad arbetsbeskrivninge ges i anstaltens arbetsordning.

De flesta av fångvakternas arbetsuppgifter består av att ta hand om anstaltens dagliga rutiner, övervakning och stöd till fångarna. Fångvakterna övervakar och handleder det dagliga livet i fängelset, t.ex. frukost och andra måltider, arbete, studier, städning och transporter.

Särskilt viktiga uppgifter är att säkerställa verkställigheten och hålla ordning. Fångvakterna kroppsvisiterar fångar och kontrollerarlokalerna, boendeavdelningarna och verkstäderna. Kvaliteten och mängden av övervakning och kontroll varierar från anstalt till anstalt.

I många anstalter deltar fångvakterna också i handledningen av arbete i verkstäderna, i rehabiliteringen och på fångarnas fritid. Det finns fångvakter som arbetar med hälsovård eller utbildning, t.ex. på fängelsets poliklinik, bibliotek eller skola.

Fångvakterna tar emot fångarna i anstalten och ger information om anstaltslivet och rutinerna. Vårdarna övervakar, handleder och ger råd till fångarna på boendeavdelningar. Av alla anställda i fängelset är fångvakterna mest i kontakt med fångarna. Vårdarna transporterar fångar utanför anstalten, t.ex. till domstolar eller sjukhuset, och när det behövs, följer med dem på bevakad permission. Vårdarna övervakar besöken mellan fångarna och deras anhöriga. De ger råd till och handleder myndigheter, frivilligarbetare och andra privata människor som besökerfängelset samt ser till för sin del att syftet av besöket förverkligas.

Grundexamen i fångvård

Yrkesutbildningen till övervaknings- och handledningsarbete i fångvårdsbranschen skaffas med grundexamen i fångvård, som ger behörighet för fångvårdstjänst i Fångvårdsväsendet i Finland.

Omfattningen av grundexamen i fångvård är sammanlagt 53 studieveckor (79,5 studiepoäng). Examen består av två studieperioder som ordnas på Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK) och perioder som arrangeras på anstalterna. Examensstrukturen, längden av studieperioderna, studerandenas ställning och studieplatsen syns på diagrammet.

augusti                             DEN 1 STUDIEPERIODEN               

september                        orientering i anstalterna 2 sv             STUDERANDE, RSKK

oktober                             

november

december

januari                              PRAKTISK                                           ASPIRANT, FÄNGELSE

februari                             ARBETSLIVSORIENTERING 1

mars

april                                   DEN 2 STUDIEPERIODEN               ASPIRANT, RSKK

maj

juni                                    PRAKTISK                                           FÅNGVAKT,

juli                                     ARBETSLIVSORIENTERING 2        FÄNGELSE

augusti

Under höstterminen lär man sig de centrala innehållena i en fångvakts arbete samt sektorns tvärvetenskapliga bas. Huvudsakliga teman är bl.a. kännedom av fången och Fångvårdsväsendet. Terminen omfattar också grundläggande studier i språk samt informations- och kommunikationsteknik. På hösten deltar studerandena i en orienteringsperiod av två veckor på anstalterna.

Ändamålet av den praktiska arbetslivsorienteringen (praon) är att öka kännedomen av fångar och lära sig de centrala arbetsuppgifterna i den verkliga arbetsmiljön.

Under vårterminen fördjupas och kompletteras kunskaperna av fångvårdens kärnområden. Studerandena arbetar som fångvaktvikarier på praon under sommaren. Studerandena kan söka studiestöd i enlighet med statens lag om studiestöd enligt anvisningarna av Folkpensionsanstaltens studiestödcentral. Studerandena får lön under den största delen av studietiden.

FÅNGVAKTERNAS AVLÖNING

Utbildade fångvakter placeras mest på kravnivåer 5 och 6 i det nya lönesystemet. På nivå 5 är den uppgiftsrelaterade lönedelen 1510 euro och på nivå 6, 1561 euro. Prestationsdelen omfattar 0-36 % av den uppgiftsrelaterade lönen, alltså 18 % i medeltal.

Erfarenhetstillägg betalas högst 12 % och den ackumuleras på följande sätt:

5 år = 3 %, 11 år = 7 %, 15 år = 12 %.

Utan erfarenhetstillägg är den genomsnittliga lönen ca. 1800 euro. Man får också ersättning för arbete som måste utföras i olämplig tid.

Med full erfarenhetstillägg och 18 % prestationsdel är lönen ca. 1960 euro i månaden. Fångvakter som får full erfarenhetstillägg får vanligen mellan 1960 och 2060 euro i lön. I tillägg får man vanligen ca. 300-400 euros ersättningar för arbete i olämplig tid per månad.

Faser av intagninen

1. Ansökningstiden är i januari. Vid slutet av ansökningstiden, kallasalla de sökanden som tillmötesgår ansökningskriterierna till ett skriftligt inträdesprov.
2. Det skriftliga inträdesprovet ordas i Vanda, Åbo, Kuopio och Uleåborg. Deltagninen i inträdesprovet är avgiftsfri. Provet består av bl.a. ett boktentamen, en essä och psykologiska tester. Fortsättningen beror på inträdesprovets totala poäng, men man måste i alla fall nå minst 5 poäng av boktentamenet.
3. Deltagarna med de bästa resultaterna i inträdesprovet kallas till en fysisk konditionstest, som arrangeras i Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK) i Dickursby, Vanda.
4. Deltagare som godkännts i konditionstesten kallas in för en personlig intervju. Intervjuarna äger rum i maj i Helsingfors, Åbo, Kuopio och Uleåborg. Ett utlåtande från fängelset skaffas av alla sökande som är anställda inom Fångvårdsväsendet. 
5. Sökandena informeras om intagninsbeslut med brev i början av juni.

Deltaljerad information om studier och studiesociala förmåner ges i början av studierna bl.a. i studieguiden.

Ytterligare information: Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK)

PB 41 / Vernissagatan 2 A

01301 Vanda

tel. 010 36 65000, 050-310 4946

fax 010 36 65020

e-post: anne-maria.roksa@om.fi

YRKESHÖGSKOLEEXAMEN

Laurea-yrkeshögskolan och Brottspåföljdssektorns utbildningscentral samarbetar i anordnandet av brottspåföljdssektorns utbildningsprogram (examensbenämning: socionom – YH). Examens omfattning är 210 studiepoäng och studietiden ca. 3,5 år.

Utbildningen har börjat år 2002 som vuxenutbildning, där de anställda inom fångvården och kriminalvården kan utnyttja med att uppdatera tidigare examen till yrkeshögskolenivån. Grundutbildningskravet har varit grundexamen i fångvård eller yrkesexamen i socialbranschen på institutsnivå. Ytterligare krävs det minst två års arbetserfarenhet. Det tar ca. 2 år att avlägga examen som vuxenutbildning, beroende på tidigare studier. Hittills har det varit möjligt att söka till vuxenutbildningen varannat år. Utbildningen på ungdomsnivå (210 sp) började i 2004. Ansökningen genomförs årligen som normal gemensam ansökan på våren.

Målet av brottspåföljdssektorns utbildningsprogram är att utbildafackligt och kunskapsmässigt kompetenta människor för föreståndare- och expertpositioner inom brottspåföljdssektorn. Utbildningsprogrammets bas utgörs av målen i fångvårdens och kriminavårdens principprogam, som förutsätter att personalen skall:

- bidra till tryggheten i samhället genom att upprätthålla ett lagligt och säkert system för verkställighet av brottspåföljder samt

- medverka till att återfallsbrottsligheten reduceras och utslagningen som upprätthåller kriminalitet bryts.

De som avlagt examen etablerar sig i föreståndare- och expertpositioner av många olika slag inom fång- och kriminalvårdssektorerna . Examen ger också behörighet för många uppgifter inom nära brancsher och hos olika organisationer.

En del av de anställda inom fång- och kriminalvården ska fortfarande vara människor som har avlagt examen på yrkeshögsskolenivå i någon annan sektor, t.ex. handel och förvaltning (tradenom) eller social- och hälsosektorn (socionom, sjukskötare). På så sätt är brottspåföljdssektorns utbildningsprogram inte det enda alternativet för arbete inom branschen.

FORTBILDNING

Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK) har som uppgift att erbjuda sådan utbildning som behövs i arbete i branschen som andra läröanstalter inte anordnar. Studieperioderna i fortbildningen har planerats så att de såväl innehållsmässigt, målinriktat som metodiskt stödjer brottspåföljdssektorns kärnuppgifter. De har som syfte att främja både de anställdas fackligt utveckling och utvecklingsarbetet av den egna arbetsgemenskapen. En ny anställd kan delta i studieperioderna t.ex. med att börja sin studiestig på Grundkursen av brottspåföljdssektorn och fortsätta därifrån. De anställdas kompetensbehov bedöms med årliga utvecklingsdiskussioner, och föreståndarens förord är en förutsättning för att bli intagen i utbildningen.

Fortbildningen som RSKK anordnar fördelas i olika teman och deras studieperioder, som vanligen omfattar minst 1,5 studiepoäng. 1,5 studiepoäng motsvarar ca. 40 timmar av en studerandes arbete. Studernadena kan välja de mest lämpliga utbildningsalternativen genom att antigen kombinera olika studiehelheter eller fördjupa sin kompetens i ett område av brottspåföljdssektorns uppgiftshelheter. Teman är:

1 När- och klientarbete

2 Organisation, orientering

3 Program syftade åt minskningen av återfallsbrottslighet

4 Säkerhet

Utbildningen är öppen till samtliga anställda i branschen. Studerandena får betyg av godkända studier och det är också möjligt att tillgodoräkna dem i fortsatta studier. Människor som inte arbetar inom brottspåföljdssektorn kan söka in till vissa kurser listade ”Öppen till alla” i studieperiodsmenyn.

Kriminologiska biblioteket

Vid Brottspåföljdssektorns utbildningscentral (RSKK) finns ett kriminologiskt bibliotek. RSKK ger även ut publikationer. Kriminologiska biblioteket är ett vetenskapligt bibliotek specialiserat i kriminalvetenskap. Dess specialiteter omfattar verkställigheten av straff, fångvård, kriminologi, kriminalvård, brottsförebyggande och offerstudier. Antalet volymer i biblioteket är ca. 23 700 och antalet stadigt ankommande tidskrifter ca. 200.

Kriminologiska biblioteket betjänar i första hand den s.k. ramorganisationen, det vill säga personalen av kriminalpolitiska avdelningen av justitieministeriet, Brottspåföljdsverket, Brottspåföljdssektorns utbildningscentral, fängelserna och Kriminavårdsväsendet. I andra hand betjänar biblitoteket andra informationssökare i områdena som biblioteket representerar.

Publiceringsverksamhet vid RSKK siktar på att

a)   bekanta den så kallade stora publiken, närbranscherna och Fångvårds- och Kriminalvårdsväsendets egenpersonal med forskningen och utbildningen som sker på brottspåföljdssektorn.

b)   Producera forskningspublikationer om brottspåföljdssektorn och stödja utbildningen.

c)   Producera strukturerad information om penologi för att betjäna undervisningen.

Det ökande behovet av översättningar och nätpublikationer iakttas när publiceringsverksamheten utvecklas.

RSKK har fyra publikationsserier:

a)   I Acta Poenologica (Forskningar och utredningar) -serien ges ut vetenskapliga forskningar om kriminologi och kriminalpolitik.

b)    Fängelsekultur -serien består av kulturprodukter om fångvårds- och brottspåföljdsbranschen, t.ex. fångarnas biografier och dikter samt fångvakternas beskrinvingar av sitt arbete; slangordböcker, fångvårdsvokabulärer, utredningar om fängelsekultur och fängelset som arbetsmiljö och så vidare. Temat konst (musik, bildkonst, skrift, läsning och annan skapande verksamhet) tillhör böckerna i b-serien, såsom också kriminella subkulturer, fångarnas gemenskap, tatueringar och så vidare.

c)   I Läromaterial -serien ges ut facklitteratur som främjar de anställdas yrkeskunskaper, t.ex. Bruket av skjutvapen hos fångvakter, Brandskydd i fängelset och Självfösvarsguiden (CD-rom).

d)    Studier och rapporter -serien omfattar närmast högtstående lärdomsprov av våra yrkeshögskolestuderande och andra rapporter, vanligen i nätform.

Kriminolgiska biblioteket försäljer publikationer.